Filmen Mia Skäringer No More Fucks To Give
Filmen Mia Skäringer No More Fucks To Give

Köp biljetter via filmstaden.se och bio.se

SYNOPSIS

En kvinnlig komikers dagbok så som jag minns det. En hyllning till kvinnan. En upprättelse och ett andetag avigenkänning. En kuk nerkörd i halsen mot min vilja. År av ätstörningar och bröst som stannade i växten av sorg. Alla dessa manliga genier och deras biografier. Tjejgänget och den ofrivilliga natten i NYC. Vad hade hänt om jag kastat alla glas? Smällt igen alla dörrar som ifrågasatt, druckit mig bortom, knullat mig igenom och snortat mig under. Hade jag fortfarande fått några roller?

NO MORE FUCKS TO GIVE -live inspelningen, flyttar in i biosalongen den 8 mars som en symbol för kvinnans mänskliga värde på alla plan. För dem som gick före och för dem som kommer efter. Till dig som skrivit till mig att du inte vågat gå, för att gubben hemma inte gillar mig och det jag står för. Till dig som fick stryk kvällen innan du skulle gått på föreställningen och därför inte kunde visa dig ute. Till dig som lider av panikångest och inte pallade arenan. Till dig som inte fick barnvakt, som födde ett barn, var sjuk eller av andra skäl ville men inte hann se. Gör denna dag till din. Det anstår oss inte längre att göra oss mindre än vad vi är.

– Jag skapades inte av ett revben. Det fanns byggmaterial till mig också. Nu har männen pratat sedan dinosaurierna dog ut så det här är mina två timmar.

5 procent av intäkterna går oavkortat till den ideella organisationen MÄN (Män för jämställdhet) och specifikt till organisationens verksamhet Killfrågor som riktar sig till unga killar.

Killfrågor är en stödchatt dit alla som som definierar sig som unga killar och är mellan 10 och 20 år kan vända sig helt anonymt för att få prata om det som är viktigt just för dem. Killfrågors stödchatt tar emot mellan 5000-7000 killar varje år och samtalen kan handla om allt från kroppen, våld, mobbning, ohälsa, sexualitet, ensamhet, utsatthet och identitet.

Målet med Killfrågor är att vara ett stöd till killar som inte har någon att prata med och att minska psykisk ohälsa, öka jämställdheten och förebygga destruktiva våldsmönster hos killar i 10-25 års åldern.

Om jag vore en Gud så skulle jag överväga att lyfta kvinnan från jorden en stund. Lägga henne i pyjamasfickan under mitt hjärta, där hon skulle få vaggas till rytmen av min puls, så som hon själv har burit livet och kommit med trösten till andra. Där skulle hon få vila tills världen gjort sig förtjänt av sin kvinna igen. Men jag är ingen Gud, bara en trött människa, en tre barns mamma med hårt beskurna vingar och blodiga fästen. Det är farligt att vara flicka, dödligt att vara kvinna som ber om mänskliga rättigheter. För bara genom att leva kränker hon mannens luftrum. Bara genom att visa sig vara lika bra, ja kanske starkare så utgör hon ett hot som måste tyglas. Ägas förklaras och kontrolleras. Dessa kränkta män som projicerar sin egen förlorade heder i kvinnohat finns i alla kulturer. I system, traditioner och jargonger. Det är svårt att vara pojke. I förväntningarna. På skolgården, i omklädningsrummet, i familjen, i traditionen. Lipa inte. Var ingen mes. Skydda familjens heder. Låt dig inte kränkas. Ta inte en smäll. Slå tillbaka. Håll huvudet högt. Visa dig aldrig svag. Älskade lilla pojke. Det är hos dig allt börjar. Hur ska jag hjälpa dig gå oskadd genom förväntade roller. Bevara din gloria av blommor och hjärtan. Hur kan jag konservera dina tårar om de någon gång fjättras i en håla av påhittad manlighet. Om du inte längre vågar visa din svaghet, din rädsla. Om du en dag föser bort min hand på din kind och aldrig mer ber mig stanna. Då måste jag ha en burk med din egen salta sårbarhet. Motgift till din egen själs försvar. En pipett att droppa din lilla pojkes tår med på varje hård knuta. Så den kan lösa upp dig till din en början. Ge dig tillbaka dig själv. Lilla pojken min. Du och jag kan frigöra varandra. Dina tårar kan hela mina sår. Dina kramar kan rädda världen. Dina tårar kan trygga din systers liv. Jag måste hjälpa dig gå fri.

Därför blev jag feminist.

Först var jag blind. Men efter att ha skavts mot jordskorpan länge nog vidgades mitt förstånd. Det var blödande, känslomässiga, vetenskapliga, traditionella, kulturella religiösa, vanemässiga, sociala, hedersrelaterade, våldsamma, sexuella och förminskande ekvationer som plötsligt löste sig i min uppställning. Allt hänger ihop. Utrycker sig bara på olika sätt. Det var när mina inre sår, som egentligen aldrig läkt, skrapades upp av de yttre strukturerna. När jag insåg vad man verkligen gjort mot mig som kön, vad man gjort med kvinnan och vad man fortfarande gör med henne, att allt har en början och därför också ett möjligt slut. Och när Stridsberg säger. -De döda flickorna kan tala fast dom har jord i munnen, hör jag rösterna, de levande och dödas kanon i min kvinnosjäl.
Vi förnimmer samma känslokropp.

På denna punkt blir vi ett.

För alla gånger vi blev tysta, skrämda, hotade eller skrattade av chock. För alla gånger vi fick knyta handen i fickan, finna oss. Ta slagen, svälja blodet. För alla gånger vi inte reagerade som vi borde, hade för korta kjolar, blev förälskade i fel människa, kön eller hudfärg. För alla gånger vi bara bad om mänskliga rättigheter. Om luft, möjlighet, kropp och frihet. För alla gånger vi bara ville höra vår egen röst. För alla gånger han gick fri och hon förlorad. På denna punkt blir vi ett. Som de olika människor vi är. Enade just i ett enda avseende. Vi är inte tysta längre. Och vi pratar även för dem som inte har någon röst.
Jag kommer alltid försvara en kvinnas rätt till sina egna val, sin egen röst och sin egen kropp. Sitt eget liv. Och allt börjar hos pojken. Min och din. I samma stund han landar mellan sin moders ben och hon varsamt torkar bort sitt eget blod från hans hud. I samma stund hans far klipper navelsträngen eller visar upp honom för familjen. Vi måste hjälpa honom gå fri. Hjälpa honom gråta tårarna historien förhindrade.

BIOGRAFI

Mia Skäringer är skådespelare, manusförfattare och författare. Hon har gjort succé med tv-karaktärer som Gulletussan och Tabita i Mia och Klara och Anna i Solsidan. Med de tv-serierna var hon med om att vinna i kategorin “Årets humorprogram” på tv-galan Kristallen fyra år i rad.

Mia Skäringer har skrivit humorboken Ska vi skratta eller gråta? tillsammans med Klara Zimmergren och de båda böckerna Dyngkåt och hur helig som helst och Avig Maria som består av hennes egna krönikor och bloggtexter.

Under 2010 turnerade Mia landet runt med sin enormt populära show, Dyngkåt och hur helig som helst, som var lika personlig, ärlig och modig som hennes böcker. År 2015 var det dags igen, då med Avig Maria…och sångerna jag gråtit till, en föreställning som sågs av fler än 60.000 besökare och rosades i media.

Våren 2017 lanserades Skäringer & Mannheimer, en podcast Mia har tillsammans med komikern Anna Mannheimer och som blivit en av de mest populära i Sverige.

Hösten 2018 återvände Mia Skäringer till scenen igen med föreställningen Avig Maria – No more fucks to give. En revolutionerande föreställning som älskats av publiken och hyllats i media samt slagit publikrekord med 6 utsålda Ericsson Globe och 6 utsålda Scandinavium samt fyllt Tele2 Arena med 24 143 personer, något ingen annan svensk komiker lyckats med tidigare.

Det totala besökarantalet passerade 300 000 och i mars i år får ännu fler möjligheten att uppleva föreställningen No More Fucks To Give då den går upp på bio på fler än 80 biografer runt om i landet. Filmen visas vid två exklusiva tillfällen med premiär den 8 mars och därefter den 10 mars..

RECENSIONER NMFTG

Det här är showen vi kommer berätta om för våra barnbarn
Expressen

Mia Skäringers show är ett ”väckelsemöte”
5/5, Jönköpingsposten

Behovet av Mia Skäringer är stort. Kärleken till Mia Skäringer öronbedövande. Hon svarar med en storslagen föreställning gjord för arenor. Rockband, dansare, imponerande ljusshow. Känslostark, ilsken och rolig.
Aftonbladet

Högsta betyg till Skäringer! …den stora styrkan i föreställningen är just att hon ger kvinnorna en röst. Ja, kvinnorna i plural – för Skäringer är mångsidig och kan ta sig an flera perspektiv med samma älskvärdhet. …ordet ”fantastiskt” är det som hörs mest efteråt.
Corren

Stående ovationer tyder på att vi inte bara är redo, utan att vi längtar efter denna råa och ocensurerade feminism, som ruskar om gamla föreställningar.
NWT

Skäringer – ett knippe power som har fått nog
Corren

Föreställningen är modig, grov och därför rolig.
4/5, GP

Rått, närgånget och mäktigt med Skäringer.
4/5, Värmlands Folkblad

Skäringer bjöd på äkthet. Helt klart efterlängtat av publiken som aldrig tycktes vilja sluta klappa händerna och busvissla – både innan, under och efteråt.
⭐⭐⭐⭐⭐ Nerikes Allehanda

NMFTG MERCH

Gå till shopen

Intervjuförfrågningar
Blixten & co, Sandra Nordin, 0706-973959, sandra@blixten.se

Kontakt med Mia Skäringer
LOBLOU, Cicci Stenborg info@loblou.se